Blå hallen: Höganäs nästa stora attraktion
I somras fick de nya ägarna – antikprofilerna Martin Enget & Joakim Bengtsson – nycklarna till Finkeramiska/Blå hallen. Nu börjar arbetet med att skapa Höganäs nästa stora attraktion.
Fotokonstnären Nygårds Karin Bengtsson har nosat upp Höganäs just nu häftigaste ”fotolocation” och håller precis på att avsluta en session högst upp i byggnaden. Från ett takfönster strilar ett magiskt ljus över trägolvet. Gammalt damm och stoft ger fina effekter när hon drar en sopkvast över golvet.
–Här uppe har vi tagit bort en del av golvet för att få in mer ljus från de stora fönstren, berättar Martin Enget, som driver antik- och inredningsföretaget Esteten och som nu tillsammans med Joakim Bengtsson påbörjat arbetet med att förvandla Finkeramiska/Blå Hallen.
– Vi kommer att vara jätteförsiktiga om interiören, bevara lampor, golv, detaljer och inte renovera bort känslan. Det är vi livrädda för, säger Martin när vi förflyttar oss plan för plan ner i byggnaden.
I vinternumret av Kullaliv berättade antikprofilen Joakim Bengtsson om sina och Martins visioner för den borgliknande tegelbyggnaden i utkanten av Hultabo. I de enorma lokalerna på mer än 5 000 kvadratmeter vill de skapa Sveriges främsta mötesplats för keramik och konst. Här ska spelas teater, ges konserter och föreläsningar, här ska bli plats för konstnärsateljéer och restaurang med egna odlingar runt huset.
Och nu är det dags för förverkligandet. Eftersom byggnaden har stort kulturhistoriskt värde måste de går varsamt fram med renoveringen. Takmaterial, isolering av innerväggar och installationen av hiss är bara några av frågorna som kommer att stötas och blötas några varv innan Martin och Joakim kan sätta igång.
På tredje våningen ger gamla trähyllor en ledtråd till byggnadens ursprungliga användning. När keramikproduktionen tog fart efter första världskriget behövde Höganäsbolaget fler förråd och lagerutrymmen. Uppdraget att rita ett centralförråd gick till den unge arkitekten Martin Cronsiö, som tidigare ritat flera bostadsområden i Höganäs. När förrådet stod färdigt 1919 gick bolagets smalspåriga järnväg genom byggnaden för att man enkelt skulle kunna lasta och lossa gods.
– Det var en toppmodern byggnad på sin tid med en gjuten konstruktion, berättar Martin Enget när vi står på första planet och beundrar de välvda betongpelarna och originalgolvet av gammalt bränt tegel. Utvändigt skapade arkitekten Cronsiö en tegelbyggnad i nationalromantisk stil med vackra utsmyckningar i tegel på fasaden och runt fönstren. Invändigt var byggnaden i fyra våningar mycket modern och avantgarde för den tiden.
– På första planet kommer vi att ta upp en dörr och två fönster som det såg ut på originalritningarna. Här ska restaurangen ligga, visar Martin.
– Den måste kunna ta emot många besökare. Keramiskt center som förhoppningsvis ska flytta in, våra utställningar, mässor och marknader kommer att locka mycket folk. I Blå hallen som är på 2 200 kvadrat får vi plats med 60 utställare. Intresset är redan enormt.
Den långa låga huskroppen som idag kallas Blå hallen är betydligt yngre än huvudbyggnaden. Efter trettio år hade centralförrådet spelat ut sin roll och behövdes inte längre. Höganäsbolagets ledning som hade beslutat att öka produktionen av finkeramik tyckte att det var en bra idé att bygga till centralförrådet med en låg, långsmal byggnad och placera en brännugn i den. Byggnationen påbörjades 1949 men produktionen av finkeramik – sanitetsporslin, elektriska isolatorer och säkringar – lades ner redan 1952 då den gick med förlust.
– Här knyter vi ihop de två byggnaderna, visar Martin och pekar på ett hål i innerväggen som är upptaget mellan huvudbyggnaden och Blå hallen.
Mat- och trädgårdsmässor, julmarknader och utställningar. Martin och Joakim har stora planer för verksamheten i den långsmala byggnaden Blå Hallen men också för exteriören som idag kanske inte är alltför estetiskt tilltalande:
– Jag vill ta bort plåten, ta fram originalfönsterna och ha en trätjärad fasad. Och måla väggarna med en blågrå nyans invändigt.
Tar man höger vid den planerade restaurangen kommer man in I den del av byggnaden som Martin kallar skeppen, två lägre huskroppar som vetter mot nordväst. Här är det tänkt att Keramiskt center ska flytta in.
– Vår förhoppning är att Keramiskt center ska flytta hit. Ulf Molin som är ordförande i stiftelsen är mycket positiv.
– Under det nuvarande innertaket finns originalbjälkar och pärlspont som vi ska ta fram, säger Martin entusiastiskt.
I den här delen av byggnaden huserar sedan länge möbelrenoveraren Jan Forsberg. För honom och restaureraren Massimo Villoresi har man redan börjat iordningställa lokaler i källarplanet, som ska få mer ljusinsläpp med hjälp av nya fönster och dörrar. Här nere har byggarbetena redan kommit en bra bit på väg. Martin hoppar vigt in i ett upptaget hål i väggen och letar fram en liten finkeramisk detalj ur mörkret.
– Det var här inne som tågrälsen gick. Jag tror att man kan hitta rester av spåren.
