Bland sparris & svartkål

Utsikten från Håkans gård på höjden norr om Nyhamnsläge är fantastisk. Kullabygden breder ut sig nedanför oss och i väster ligger Öresund stilla och ljust. Även om marken är full av sten, är förutsättningarna för grönsaksodling väldigt fina. Både stenen och närheten till havet spelar stor roll för temperaturen och i år var Håkan snudd på först i Sverige med sin nypotatis.

– När det gäller färskpotatisen handlar det om en produktion på tio dagar för mig. Jag satsar på att vara först och plocka upp alltihop på mindre än två veckor. I år satte jag i mitten av mars och klarade mig bra, trots ett par kalla nätter i april.

Potatisfälten ligger på en fin sydsluttning och på våren är jorden här lätt ett par grader varmare än i till exempel Jonstorp eller Farhult. En stor del av nypotatisen och flera av de andra grödorna säljer Håkan till krogarna i trakten och han är ständigt öppen för vilka mattrender som gäller.

– Jag började odla sparris för åtta år sedan just för att sälja till -restauranger, men nu känns det som om marknaden har börjat mattas lite. Fler och fler odlar sparris idag och krögarna letar hela tiden efter nya grönsaker.

I år provar Håkan vaxbönor och då handlar det mycket om att hitta ett smart sätt att skörda bönorna. Hans maskinpark är långt ifrån liten och mer än en gång har han byggt om gamla maskiner så att de bättre anpassas efter hans speciella behov.

– Mitt sätt att odla innebär ju mer jobb än om jag bara hade haft några få grödor. Även om jag får mer per kilo, måste jag hela tiden försöka hålla nere arbetet och framför allt hitta effektivare sätt att skörda.

Bondbönor är en delikatess som fått en renässans på senare år och ­Håkan är landets största producent.

– Antingen älskar eller hatar man dem, men folk brukar bli alldeles till sig när de kan köpa mina bondbönor på marknader.

Förutom bönor, sparris och nypotatis satsar Håkan bland annat på flera olika sorters kål. Först ut är den tidiga vitkålen, som kan skördas redan i början av juni. Sedan följer spetskål, savoykål och nu senast även svartkål, som är populär i Toscana där den ofta används i den välkända soppan ”Ribollita”.

I början av 2000-talet odlade Håkan mer traditionellt och satsade bland annat stort på morötter. Varje år var han tvungen att rensa fälten från sten, idag har han istället anpassat sina grödor efter markens förutsättningar.

– Min jord skulle aldrig fungera för lagringskål, som måste kunna stå kvar länge för att bli riktigt stora och stadiga. Men för de här tidiga kålsorterna passar den perfekt. Jag var länge ensam om att odla savoykål men nu har fler odlare hakat på trenden, även om jag fortfarande är störst.

Marknaden mättas alltid förr eller senare och för att hänga med i konkurrensen gäller att försöka ha koll på vad som blir på modet nästa år.

– De här smala grödorna har ju en begränsad marknad och om man är först med det nya, finns det mycket att vinna.

Tidigare odlade Håkan en hel del tidiga rödbetor för buntning. Nu har han bara gul- och polkabetor, två gamla sorter som ger mindre och är ojämnare i storlek, men som krögarna älskar och är beredda att betala mer för. Han hade även gärna odlat ekologiskt och gjorde ett försök på ett av sina fält för några år sedan, men det blev inte mer än så.

– Jag är krass och inser att ekologisk odling innebär halv skörd jämfört med vad jag har idag. Så länge jag inte får dubbelt betalt kan jag inte satsa på det, även om det aldrig är med glädje jag plockar fram sprutan.

En lösning skulle kunna vara att bara odla några få ekologiska grödor och sälja dem i en egen gårdsbutik, men just nu rider Håkan som de flesta andra på det stora intresset för lokalodlade grönsaker. Tillsammans med sina nära kontakter med restauranger och andra återförsäljare ser han ingen anledning att börja sälja själv.

– Jag har även många fördelar av att bo så nära Helsingborg. När det handlar om grönsaker är det Sveriges huvudstad, allt händer där och jag kan snabbt få iväg mina leveranser till vilka grossister jag vill.

Och ibland är det snabba beslut som gäller. På vägen tillbaka från fältet med nysatt rotselleri minns Håkan när han odlade dill för några år sedan. Efter att ha skördat och buntat lät han plantorna stå kvar för att skjuta nya skott. När krondillen var klar gällde det att skörda snabbt, innan blommorna fröade och han skulle stå med dill över halva ägorna nästa vår.

– Jag ringde min grossist och frågade vad jag kunde få per kilo, men då fanns det ingen som ville betala för krondill överhuvudtaget och jag bestämde jag mig för att plöja ner alltihop. Tio dagar senare var priset skyhögt och jag hade plötsligt förlorat en väldig massa pengar. I det här yrket vet man aldrig hur morgondagen ser ut.