Camilla & Fredriks unika trädgård i Jonstorp

Publicerad 03.05.2024. @ 09:56 av Liselotte Fritz Foto: Li Fernstedt

Klimatförändringarna kräver ett nytt trädgårdstänk. Camilla Knapp och Fredrik Christensson bytte ut den stora gräsmattan mot en trädgård i den holländske trädgårdsikonen Piet Oudolfs anda och installerade ett hållbart vattensystem. Resultatet är en form- och färgstark trädgård där fjärilar, bin och trollsländorna stortrivs – som dessutom är lättskött.

”Vi vattnar inte med kommunalt vatten.” Den lilla skylten innanför prunkande vresrosor och ett staket av enepinnar får säkert många som promenerar förbi Camilla och Fredriks trädgård i skånska Jonstorp att fundera. De flesta trädgårdsägare använder ju fortfarande dricksvatten till att vattna sina rabatter och gräsmattor. Hur går det till här?

Vi börjar med att backa ungefär tre år i tiden. Det var då Camilla Knapp, som är trädgårds- och belysningsdesigner och hennes sambo Fredrik Christensson, som till vardags arbetar strategiskt med vatten- och avloppsfrågor, bestämde sig för att göra ett omtag på sin utemiljö. En stor gräsmatta, några tujor, en kastanj, ett gullregn och några odlingslådor med vackra spaljéer i armeringsjärn var ungefär vad trädgården byggde på då.

–En gräsmatta är ju egentligen en öken som inte tillför något till den biologiska mångfalden samtidigt som den ger utsläpp till luften och i marken vid klippning och gödning, säger Fredrik.

Camilla som är trädgårdsdesigner kände å sin sida att det var dags att förverkliga något hon länge tänkt på.

–Jag har drömt om att göra en Piet Oudolf-trädgård. Att få släppa loss lekfullheten och plantera i stora sjok och blanda blått, orange, rosa, grönt och cerise, mycket prydnadsgräs och många blommor att plocka. Att skapa en trädgård som surrar av flugor, bin, fjärilar och många andra insekter. Vild men ändå med en tuktad känsla.

När förändringsarbetet satte i gång hade Camilla och Fredrik nyligen träffats. Att tillsammans rita fram den nya trädgården vid skissblocket mörka vinterkvällar blev något av ett kärleksprojekt. Den stora gräsmattan skulle skalas av och stora bäddar skapas för mängder av växter som skulle trivas i den sandiga jorden, i ett soligt sydvästläge. En gång av plankor i lärkträ genom blomsterbäddarna blev snabbt inritad liksom ett runt rum kring den stora gamla kastanjen.

Men först av allt bestämde de sig för att bygga ett Attefallshus och installera ett nytt bevattningssystem – eller snarare ett helt nytt vattensystem.

–Dricksvatten är ett livsmedel och ska användas som så och inte till att vattna trädgårdar med, säger Fredrik, som var drivande i att installera det nya systemet.

Enkelt uttryckt kan man beskriva det som att man skjuter ner ett perforerat spjut i backen för att sedan med hjälp av en pump pumpa upp grundvattnet.

I dag använder de grundvattnet både till toaletterna inomhus och till att vattna trädgården där de har sex vattenutkastare som de kan koppla sina slangar till. Förutom att använda grundvattnet samlar de upp regnvatten i två stora IBC-tankar och även i små tunnor.

–Medelsvensken gör av med cirka 140 liter dricksvatten per person och dygn från det kommunala vattensystemet. Genom vår installation och med ett vattensmart beteende har vi kommit ned till cirka 60 liter, berättar Fredrik.

Vi går runt i trädgården medan Camilla och Fredrik berättar om den spännande processen att förvandla den. En entreprenör hjälpte dem att skala av grässvålen och eftersom hela tomten består av sandjord tillfördes ett lager planteringsjord och kompost. Sedan vidtog ett enormt planteringsarbete – under några få dagar sattes det ner ett stort antal plantor.

–Vi har valt växter som blir stora fort. Plantor som frösår sig eller sprider sig med utlöpare men självklart också växter som insekterna gillar, precis som Piet Oudolf jobbar, säger Camilla.

I bäddarna närmaste huset har hon valt en färgskala som går i gult, rött och orange med växter som trädgårdssolbrud, pipört, renfana och rölleka. Inslag av astilbe och höstsilverax med sina lilafärgade blad blir en vacker kontrast liksom olika sorters prydnadsgräs som tuvrär och diamantrör. Allt är så frodigt, prunkande och organiskt med spännande inslag av stora keramikkrukor och konstverk. Det är svårt att förstå att trädgården bara har några år på nacken.

Den härliga monbretian av sorten Lucifer är en av många fantastiska färgklickar i bäddarna:

–Den var mitt val, berättar Fredrik när vi närmar oss den stora kastanjen.

Inramat av en rund spaljé där stommen består av granstörar har det blivit ett av trädgårdens mest spännande rum där man kan få svalka heta dagar.

–För att granstörarna inte ska dra åt sig fukt och ruttna har jag använt den gamla metoden att svedja dem. Vi har försökt att tänka på hållbarheten i allt vi gör i trädgården, säger Fredrik.

Metoden innebär att han barkat och spetsat störarna nedtill och sedan förkolnat dem över öppen eld under ungefär en halvtimme.

Den mjuka gången av lärk leder oss vidare till nya vilda blomsterbäddar där färgskalan är mildare och går i rosa, vitt och blått. Här växer resliga tuvrör, ståtlig rosenflockel, rosa temynta, jätteverbena, rysk martorn och kransveronika i ett härligt insektssurr bland fladdrande fjärilar. Den lilafärgade anisisopen drar till sig extra många blomflugor, vildbin och fjärilar. En murken trädstam hjälper också till att skapa ett bra mikroklimat för de bevingade vännerna. På några ställen syns Austinrosen Olivia som ser ut att trivas utmärkt i sandjorden.

Camilla och Fredrik berättar att en av de stora utmaningarna i trädgården var att skapa en övergång mellan blomsterbäddarna och den äng de ville ha längst ner på tomten för att ge insekter och fåglar en bra livsmiljö.

–Skulle vi sätta en häck av något slag, lavendel eller använda sten? Vi fastnade till slut för en gärdesgård av vedklampar.

Övergången till ängen i den sydligaste delen av tomten känns spännande och helt sömlös. Förutsättningarna för att skapa ängsmark på den näringsfattiga sjöbotten som tomten vilar på är de allra bästa, säger Camilla och Fredrik. De har sått en flerårig kulturängsblandning direkt på sanden och njuter av alla nya växter som dyker upp varje säsong. Nysatta äppelträd i ängen gör sitt för att skapa känslan av en oas att dra sig tillbaka till.

Rikedomen i Camilla och Fredriks trädgård är enorm. Förutom den Piet Oudolf-inspirerade delen och ängsmarken finns också en japansk hörna, en skog av syrener och en liten ”sandstrand” med enbart strandråg. Odlar gör de i både i växthus och i frikostiga odlingsbäddar inramade av spaljéer med olika sorters klätterrosor.

–Jag har försökt att inspirera mina kunder att skapa en sådan här trädgård. Men hitintills har ingen vågat det, säger Camilla.
–De tror att det för med sig mycket jobb, men det är helt fel. Man behöver ta ett nappatag på våren men sedan sköter sig trädgården nästan av sig själv. Visst finns det ogräs men de syns ju inte.

Att skapa en äng

Att skapa en plats för olika sorters insekter och fåglar längst ner i trädgården kändes självklart för Camilla och Fredrik. En näringsfattig sjöbotten är ett idealt förhållande när man vill skapa en äng. De har sått in marken med en kulturängsblandning för torra lägen som består av både ettåriga och fleråriga sorter som självsår sig. Första säsongen kom bland annat vallmo, blåklint och gullvivor, andra året många olika sorters gräs och tredje säsongen många gula blommor och drivor med rödklöver. I år kommer de så i lite ettåriga växter igen för att få tillbaka det första årets blomning.
Skötsel. Under säsong handlar det mest om att hitta och plocka bort rotogräs, maskrosor och någon tistel. När säsongen är över slår de ängen med den moderna lien det vill säga den elektriska häcksaxen. Klippet får ligga ett par veckor för att fröa av sig för att sen kastas i trädgårdskärlet.

Trädgårdsfakta

Här bor: Camilla Knapp, trädgårds- och belysningsdesigner med egna företaget Knapp trädgårdsdesign och Fredrik Christensson, strategisk utvecklare Laholmsbuktens VA.
Var: i Jonstorp.
Trädgårdens ålder: 3 år gammal.
Läge: sydväst, tomten är helt plan och vilar på sandbotten.
Yta: 1 200 kvadratmeter.
Jordmån: sand, sjöbotten.
Lyckas bäst med: Att få allt att etablera sig snabbt och att få ihop helheten mellan olika rum utan man för den skull känner att det är väggar överallt. ”Vi är extra nöjda med vår rundel vid kastanjen som delar upp trädgården.”
Drömmer om: ”Vi har förverkligat allt på vår önskelista, mängder av blommor, en japansk hörna och en eldgrop. Det enda vi kan önska oss är lite mer tid i hängmattan.”

Några av växterna:

Anisisop ’Black Adder’
Astilbe Arendsii-Gr. ‘Color Flash’
Austrinrosen Olivia
Blå bolltistel ’Weitch’s Blue’
Dahlia ’Dark Spirit’
Höstsilverax ’Pink Spike’
Kaukasisk förgätmigej Brunnera macrophylla ’Jack Frost’
Kransveronika Veronicastrum virginicum ’Fascination’
Kronärtskocka ’Violet of Provence’
Monbretia ‘Lucifer’
Praktmartorn ’Big Blue’
Rosenflockel ’Atropurpureum’
Röllika Achillea Millefolium ’Apple Blossom’
Solbrud Helenium Autumnale ’Moerheim Beauty’
Solhatt Echinacea ‘Delicious Candy’
Stenkyndel ’Blue Cloud’
Stjärnflocka Astrantia major ‘Shaggy’
Stäppsalvia ’Caradonna’ och ’Schwellenburg’
Temynta röd Monarda didyma ’Cambridge Scarlet’ och rosa Monarda ‘Beauty of Cobham’
Tuvrör Calamagrostis acutiflora ’Karl Foerster’
Ulleternell ’Anaphalis triplinervis’

Camillas bästa inspiration:

Boken “Planting the Oudolf gardens at Hauser & Wirth Somerset” av Rory Dusoir med förord av Piet Oudolf.
”Något av det vackraste jag vet är en Oudolf-trädgård om vintern när allt har gått i vila och man ser alla vinterståndare.”

Camillas och Fredriks tre bästa tips:

• Jobba med naturen inte mot den. Plantera torktåliga växter och rätt växt på rätt plats då trivs de. Leta inte efter specialväxter från tropiska länder. Använd vanliga växter som är lätta att ersätta om du misslyckas med något.

• Bra jord är jätteviktigt. Arbeta med den. I blomsterbäddarna klipper vi ner allting på våren och låter det lägga sig som ett fint täcke och tillsätter sedan kompostjord med grova delar. Vi hade en ”skitjord” från början. Efter tre år är den helt svart och maskarna jättefeta. Vi ser verkligen resultat av det organiska materialet vi lagt på.

• Samplantera i odlingslådorna. Förra säsongen hade vi kål, mangold, rotfrukter, lök, blommor och koriander i några lådor. Det fick växa hej vilt. Det blev de friskaste lådorna av alla.