Mats Hernström – mannen bakom Bombin Run

Idag, lördag 22 juli, är det dags för evenemanget Bombin Run. En av initiativtagarna till Bombin Run är Mats Hernström, som idag driver Garage Bar. Vi har plockat fram reportaget Gurkkungen, skrivet när Mats var en av Sveriges största gurkodlare.

När magsjukebakterien ehec drabbade Europa i april 2011 stod tidningar och tv och knackade på hans dörr i Brunnby. Kullabygdens största gurk­odlare Mats Hernström har starka åsikter om det mesta – bland annat lågprisvaror, soldatens ärtsoppa och priset på blomkål.

Med 17 000 kvadratmeter växthus, en produktion på två och en halv miljon gurkor eller tusen ton om året är Mats Hernström Kullabygdens största gurkodlare och en av de större i Sverige. Han är också ordförande i Svenska odlarlaget – en sammanslutning av 80 sydsvenska grönsaksodlare.

När ehec-bakterien slog till i Tyskland i våras och orsakade panik och många dödsfall ringde Rapport, Sydnytt, HD, Land och lantbrukstidningen ATL och ville ha en kommentar samtidigt som priset på gurka rasade från tolv till tre kronor kilot och Mats liksom många andra odlare fick hiva flera ton gurkor på komposthögen.

– Man planerar långt i förväg och tänker hur säsongen ska se ut men då har man ingen aning om vädret eller att det ska bli en ehec-skandal. Det är bara att gilla läget och inse att året kanske inte blir riktigt som man tänkt sig.

Mats Hernströms odling ligger i en av de vackraste delarna av Kullabygden, en bit in från vägen som går ­mellan Brunnby och Mölle. Han kommer inkörande i sin svarta Dodge pickup och får snart hjälpa en av sina anställda att få fart på en dieseltraktor som inte vill puffa igång. På gårdsplan är det full aktivitet. De första veckorna i juli, när vi besöker honom, är en av de mest hektiska perioderna under året. De flesta gurkodlare planterar två kulturer om året – den första i januari, nu är det dags för den andra.

Alla gamla plantor ska rivas ut, alla växthus rengöras minutiöst. Sedan ska cirka 24 000 nya plantor ner. Mats odlade först i stenull men letade efter något som var mer hållbart och hittade pimpsten, ett så kallat odlingssubstrat med vulkaniskt ursprung som länge använts på Island.

– Den har jättebra luft- och vattenhållande egenskaper. Mina äldsta substrat är tio år gamla men fungerar hur bra som helst.

Gurkodling är liksom allt annat i ständig förändring. Mats gör studieresor bland annat till Holland och lär sig hela tiden nytt av gurkodlarkollegor runt om i världen. Att tala om olika sorter som man gör med tomater tycker han inte är så givande.

– En gurka är en gurka och trots sin form världens osexigaste produkt. I vår bransch sker inte mycket produktutveckling. Folk vill ha en vanlig jävla gurka.

Eftersom gurka innehåller mycket vatten måste den konsumeras väldigt färsk. Men tyvärr är det inte alltid så.

– Grossisten köper den dag 1, dag 3-4 transporteras den, kommer till butik dag 5-6 och konsumeras kanske dag 8-9. Då är den inte så jätterolig längre. Då är det bättre att handla den på en lokal matmarknad.

Inne på Mats kontor ser all inredning – telefon, datorer, tavlor och till och med termosen – ut att ha köpts in på 1980-talet. Det var någonstans då Mats tog över gurkodlingen från sin far, något han lovat sig själv att aldrig göra. Mats hade helt andra planer. Jobbade på Mölle golfbana, läste ekonomi och stack så småningom till USA.

– Jag insåg att levernet i Hollywood kanske inte var så bra i längden. Men det där är censurerat nu, säger han med ett leende.

Efter lite funderande kom han på att gurkodlare kanske inte var så dumt yrke ändå. Efter att ha lämnat Los Angeles läste han på Hvilans lantbruksskola och studerade sedan ett år på Alnarps lantbruksutbildning.

När han tog över i slutet av 1980-­talet började datorer användas på allvar inom gurkodlingen. Idag övervakar Mats hur gurkorna har det – temperatur, luftfuktighet, koldioxidhalt och bevattning – från dataskärmen som är kopplad till en speciell klimatdator.

– Gurkplantan mår inte bra av för varmt och torrt väder, det är svårt att kompensera och behålla rätt fuktighet. Det perfekta förhållandet är egentligen 7-10 grader varmt, sol och vindstilla, förklarar han.

Vi talar om ehec igen. Mats menar att det ändå kan komma något gott ur en sån stor skandal. Att matsäkerheten skärps ytterligare, inte minst när det gäller kontrollen av varor som kommer från länder där man inte har lika starka regler kring anställdas miljö och hälsa.

– Man behöver inte vara Einstein för att inse att man behöver ställa högre krav på en farm i Colombia där de flygbesprutar bananerna medan arbetarna går och plockar.

Mats har starka åsikter om mycket – bland annat om att transporterna är så billiga idag att varor kan skickas kors och tvärs över hela världen.

– Måste vi ha sockerärtor från Kenya i feb­ruari? Kan vi inte äta rotselleri istället? Hur kan man tillverka Soldatens ärtsoppa i Belgien och köra runt den på vägarna, skicka färska räkor från Holland till Marocko där de skalar dem för att sedan köra tillbaks dem igen. Det finns ingen eftertanke. Allt ska vara så billigt idag. Jag har väldigt svårt att köpa billiga prylar. Är det för billigt är det ofta dålig kvalitet och man vet att någon har fått skit för att tillverka produkten.

Mats egenskap att i olika sammanhang säga vad han tycker bidrog till att han valdes till ordförande i Svenska Odlarlaget, SOL, år 2000.

SOL är en producentorganisation med ca 80 medlemmar som prissätter och saluför svenska grönsaker och sköter all export åt sina medlemmar. Priset beror på tillgång och efterfrågan. Organisationen arrangerar dagligen grönsaksauktioner med klocka, men förhandlar också för sina medlemmars räkning om priset på gurka i till exempel nästa vecka.

Grönsakspriser är en fråga som väcker starka känslor. Mats blir ofta uppringd av odlare som vill diskutera varför det är stor skillnad på vad de själva får betalt och vad livsmedelsbutiken sätter för priser. En upprörd blomkålsodlare ringde för ett tag sen och berättade att den blomkål han själv fått 2.10 kronor kilot för några dagar senare såldes för 32.90 på Ica Maxi i Malmö.

– EU-kommissionen har uppmärksammat problemet och ska tillsätta en utredning och landsbygdsminister Eskil Erlandsson tänker också göra något. Det här är en otroligt viktig fråga som är jättesvår att reda ut, men slutsatsen är att odlarna inte tjänar några pengar och att grönsaker är åt helvete för dyra. Det är ju grönsaker vi borde äta.

Mats menar att livsmedelsbutikerna vant konsumenterna vid att paprikan ska kosta runt 30 kronor kilot trots att det världsmarknadspriset i snitt ligger på 8-9 kronor.

– Är det acceptabelt att priserna på paprika och gurka tredubblas på vägen till affären när transporterna kostar en krona kilot?

– Konsumenterna borde bli förbannade på att handlarna tar ut så höga marginaler på grönsaker medan pan pizza är hur billigt som helst. Det är mina och andra odlares grejer som finansierar utbudet av ”junk food”, säger Mats och drar paralleller till USA där många har råd att köpa hamburgare och pommes frites men inte en god tomat.

Mats jämför med hur det såg ut på 1950-talet när hans farfar drev odlingen. Farfar odlade på sin tid kanske mellan femtio och hundra olika produkter: många sorters grönsaker, men också frukt och blommor som levererades till butiker och såldes på torget.

På 1960-talet kom stormarknaderna, lantbruket ställde om till monokulturer – odling av en och samma gröda – för att kunna leverera allt större kvantiteter till de stora kedjorna. Där är vi idag.

– Att vända den utvecklingen är ett jätteprojekt.

Mats bidrar själv till en form av lokal handel. Hans gurka, paprika, bönor och chili hittar man ofta i en låda på Ica Skutan i Brunnby.

Han har också dragit igång ett samarbete med David Mill, köksmästare på Grand Hotell i Mölle, som länge längtat efter att hämta egna råvaror på nära håll – precis när han behöver dem.

Mats kallar det för en ”lyxodling” i liten skala. I ett mindre växthus i Bräcke odlar han tomat, bönor och kronärtskockor i torv. Han håller en låg temperatur i växthuset för att grönsakerna ska få växa långsamt och smakerna ska komma fram. Nästa år planerar han och David att utvidga projektet med en stor frilandsodling av lök, morötter, rädisor, men även bärbuskar och fruktträd.

– Hade jag fått välja hade jag nog bara odlat som till Grand Hotell.

Vi kommer in på diskussionen om ekologisk odling.

Mats konstgöder sina gurkor men använder i så hög utsträckning som möjligt biologiska produkter mot till exempel spinnkvalster och olika sorters allätare.

– Ofta är ekologiska produkter väldigt goda. Men konsumenterna är inte upplysta. De flesta vet inte vad det innebär. En tomatplanta känner inte av om den får hönsskit eller konstgödsel. För mig handlar ekologisk odling om ett annat förhållningssätt. Ekologiska odlare är för det mesta mycket engagerade och lägger ner mycket jobb. Deras grönsaker får växa långsammare och blir godare. Det stämmer dock inte på gurkor. De blir godast när de växer fort.

I ingången till ett av växthusen står en Harley Davidson och i garaget en klassisk Cheva-55:a ombyggd till en så kallad gasser, en biltyp direkt från dragrace och hotrod-kulturen i Kalifornien, ursprungligen gjord för att avverka den engelska kvartsmilen så snabbt som möjligt.

– Det är roligt med gamla bilar och motorcyklar. Men tittar jag på de timmar jag har så lägger jag ner mycket mer tid på matlagning och familjeliv idag än på motorer. Jag har två större barn och nu också en dotter på snart två år som jag måste hämta på dagis och hänga med i sandlådan.

Mats skämtar om att han förutom när han bodde i Kalifornien flyttat fem gånger i sitt liv, aldrig mer än 300 meter bort från barndomshemmet. Han lämnar gärna Kullabygden för Mallorca och New York, men är alltid lika glad att komma hem.

– Gillar man att vara ensam är det helt idealiskt att bo här. Det är skönt att kunna gå ut på baksidan av huset och slå en stråle.