Hon gräver fram historien

När Pernilla Fogelmark flyttade in i ett gammal hus på Höganäs Övre blev hon intresserad av hur hennes trädgård sett ut från början. Intresset resulterade i en uppsats om arbetarträdgårdar i Höganäs – ett pionjärarbete inom trädgårdsforskningen, som hittills ägnat området litet intresse.   

– Det här är det roligaste jag gjort i hela mitt liv, säger Pernilla Fogelmark entusiastiskt när vi ses en varm sommardag i en trädgård på Smedjegatan i Höganäs.

Pernilla är trädgårdsingenjör, utbildad vid SLU i Alnarp, och blev förra våren färdig med en studie om Höganäs arbetarträdgårdar. Ämnet kom till henne när hon flyttade in i ett hus på Höganäs Övre och började intressera sig för sin trädgård. Huset, som byggdes av Höganäsbolaget, delades från början av fyra gruv- och bruksarbetarfamiljer. Hur såg trädgården ut då och hur användes den? Pernilla började utforska trädgårdarna i området som heter Tivolivången, intervjua trädgårdsägare och leta i arkiv efter material och gamla bilder.

–Det är inte många som har intresserat sig för vanliga människors trädgårdar. Det finns inte mycket fotograferat eller dokumenterar så det har varit ett stort arbete att intervjua personer, gräva i arkiv och på olika sätt försöka hitta nya pusselbitar.
Resultatet blev uppsatsen I arbetarens trädgård – En studie av gruv-och bruksarbetares trädgårdar i Höganäs under första halvan av 1900-talet.

På omslaget poserar en ung man allvarsamt framför kameran i sin trädgård. Hans fötter vilar på en vacker stenläggning. I bakgrunden syns ett potatisland inramat av en låg häck av lammöra. En äldre man lutar sig mot en husvägg.

Vi befinner oss på precis samma plats cirka hundra år efter att bilden är tagen. Idag heter husägarna Monica och Lars Lilja och är rätt nyligen inflyttade i huset.

–När vi kom hit första gången tyckte vi att trädgården såg lite konstig ut med alla stenar, men nu har vi insett att det är fint och tycker till och med att det är snyggt, säger Monica Lilja.

För Pernilla var det ett lyckokast att hitta huset och trädgården på Smedjegatan som har behållit mycket av sin karaktär genom åren.

–Många av de gamla arbetarträdgårdarna, har fått nya skepnader och har tyvärr mycket lite, ibland inget, av det gamla växtmaterialet eller sin ursprungliga struktur kvar, berättar Pernilla. 
Under åren före och efter sekelskiftet uppförde Höganäsbolaget ett stort antal bostäder i Höganäs, som hyrdes ut till Bolagets anställda, och instiftade en fond för egnahemslån. Under samma period producerad Höganäsbolaget en mängd olika sorters produkter av lera: olika typer av keramiska plattor, eldfast tegel, avloppsrör, hushållskärl, foderkrubbor med mera. Allt blev inte perfekt. Defekta produkter fick bolagsarbetarna köpa billigt eller kunde till och med få dem gratis. Keramiken hamnade i arbetarnas trädgårdar där de användes på ett mycket kreativt sätt.
Pernilla visar hur olika typer av keramiska plattor och klinker, fyrkantiga och rektangulära några av dem med Höganäsbolagets karaktäristiska stämplar, avlöser varandra i gångar och på uteplatser i trädgården på Smedjegatan. Vi hittar en kvadratisk och perforerad saltglaserad platta som är rätt vanligt förekommande i gamla höganästrädgårdar:
– Den användes som siltegel inom syraindustrin, berättar Pernilla.
Saltglaserade avloppsrör kapade på längden men även mindre keramiska plattor placerade på höjden används som rabattavskiljare. En rolig detalj är brunnen som är tillverkad av stort keramiskt avloppsrör med en pump av gjutjärn ovanpå. Sedan bilden på den unge mannen togs har stenläggningen framför huset fått ett nytt utseende. Här ligger idag en modern tumblad betongsten men en del av den vackra kullerstensbeläggningen har flyttats och återfinns idag i en hörna vid det gamla dassets gavel.

Ett stenkast från det gamla Stadshotellet på Höganäs Övre finns ännu en trädgård som Pernilla tittat närmare på i sin studie. Innanför den vackra järngrinden med ornamenterade grindstolpar sätter vi fötterna på en ockrafärgad rutmönstrad klinker och kommer in i trädgården, där ett rofyllt lugn härskar. Vi beundrar en klätterros vid den gula tegelväggen som ser ut att vara mycket gammal.
–Den planterades 1895 samtidigt med att huset byggdes. Den börjar alltid blomma vid mors dag med små gulaprikosa blommor, berättar Britt Andersson, som bott i huset sedan 1936 då hon flyttade in med sina föräldrar.
Britt bjuder på plommon av sorten Opal från ett gammalt träd planterat i det stora grönsakslandet som dominerar trädgården.
I sin uppsats skriver Pernilla: ”I trädgårdarna från 1900-talets första hälft odlade man främst nyttoväxter och man såg till att maximera odlingsytan, exempelvis genom att plantera fruktträd i grönsakslandet.”
–Under 1940-talet när det var ont om mat och många som svalt grävde pappa upp hela gräsmattan och odlade potatis, vitkål och morötter. Idag har man svårt att fatta att det var så. Jag har fortsatt att odla: rödbetor, gurka, ärtor och potatis. Det är inte ekonomiskt lönsamt men jag gillar att det jag äter inte är besprutat, säger Britt och bjuder på en kopp kaffe i uterummet byggt i slutet av 1960-talet. Även här är det fullt med keramiskt gods. På uterummets golv ligger saltglaserat klinker. Här finns också ett pumphjul som användes i syraindustrin och toppen av en skorsten i lergods.
– Jag har jobbat på försäljningsavdelningen för bruksgods vid Höganäsbolaget. Jag har levt med kolet och leran hela livet, säger Britt.
Pernilla Fogelmark har sökt pengar från flera stiftelser och hoppas att kunna fortsätta att gräva fram den bortglömda historien om arbetarträdgårdarna.
– Det är i sista minuten, men jag hoppas kunna lyfta intresset för Höganäs egen trädgårdskultur. En unik trädgårdsestetik, utvecklad i symbios med gruv- och bruksindustrin och som är väl värd att ta vara på.

Har du en trädgård som kan vara intressant för Pernilla? Hör av dig till: pernilla@fogelmarkstradgard.se eller slå henne en signal på 0702-94 28 39.

Här kan du ladda ner hennes uppsats: fogelmark.pdf